fredag 18 juli 2014

Nu är det sista helgen innan semestern

bara ett par dagar kvar in i nästa vecka - sedan; ledig!
Längtar!

Jag har tänkt mycket - och bett för en kvinna som jag läst hennes blogg - och nu är jag glad för att se att hon är så kry att hon vill ...
Jag fortsätter att be för henne...

I morgon bli det mat på fat för och med vänner...

söndag 13 juli 2014

Jag har kommmit en bit på vägen ...

:...jag har med andra ord plockat ur en del packning som inte ska med på framtida resa.

Krisen som jag gick igenom har visat sig vara helt rätt för att se vad jag skulle göra..

Jag har lämnat till Gud och han både visade mig och har renat och lagt om mitt sår.

Jag vill ropa Halleluja!

torsdag 10 juli 2014

Jag har inte haft någon som jag känt mig så trygg med...

...att prata om det här fullständigt...
Jag har inga sådana vänner eller nära.
Jag har kunnat prata lite med några - men inte fullt ut med någon.
Jag har inte kunnat få hjälp att bearbeta.
Det är troligtvis därför som jag har  "varfyllda sår" kvar efter gunnar -
varav ett brast nu.

Det var bra - men fy så jobbigt att se mig själv - hålla på att knasa till en relation pga att jag
ramlade in i ett beteendemönster som jag fick då gunnar; rent ut sagt "knäckte" mig...
Jag fick samma känsla som när han lekte med mig,

Klart jag får sitta i det här väntrummet - jag är ju inte redo att åka vidare.

Bara att lämna till Gud!

onsdag 9 juli 2014

Sedan i lördags - i dag onsdag-....

...har jag gått igenom en mindre kris....
Jag har varit med om något som rev upp ett "varigt sår" efter gunnar.
Jag visste inte att jag hade några kvar,  så på det viset var det bra och jag hann i "sista minuten" hindra mig/det att snurra till sig fullständigt.
Jag blev så besviken på mig själv för att jag så lätt föll in i "gamla känslostormar" som höll på att få mig att "tappa bort" mig själv igen.
Samtidigt är jag tacksam för att det hände nu - och på så sätt som det hände - så att jag inte går i flera år till och så händer något i framtiden som gör att det såret rivs upp då - och kanske förstör något.
Ju mer "var" som samlats - och det samlas mer ju mer tid som går över ett tillstängt sår - ju längre tid tar det ju innan man kunnat ta bort det och rengöra såret.
Nu måste jag bara låta bli att pilla i det mer - så det får läka.

Jag började nästan att somna i min väntan - och då var det lätt att något "hoppade på mig".

Ledsen men samtidigt tacksam!

lördag 5 juli 2014

Att vänta gör alla smått apatiska - och det är inte mycket tankar i den.
Ibland känner jag frustration - men för det mesta är jag bara stilla.
Ibland kommer en tanke - eller något dyker upp som jag känner att jag kan dela, hålla med eller
känner att jag behöver det för att bearbeta något.
...annar sär det stilla - men en aning psykiskt stressande när jag känner att jag inte kan vila i väntan.

ungefär så - och det är i det/på den platsen jag befinner mig just nu.